Genom musiken födds rörelsen, från
en skolmiljö
Thomas bryter och trumpeten sjuder
Den svävar lätt över ångan som spirar
Pojken i Moskva spelar inte bara för slantarna
Det är en väckande acceleration som svindlar med tankarna
Ackumulerar trångt våra mänskliga horisonter,
vår dystopi
Det är själva närvaron mot vår motbjudande
misär
Som lätt faller offer för det ofruktbara våldet
Ensamheten tvingar oss att syna våra egenskaper
För att överlappa katastrofen innan den fryser färden
Taktfast i övertron att dominera ödet med enbart lyckoruset
Fascinationen med perpetuum mobile
Själva tanken att nå så pass mycket substans
Bort från stilleståndet
Som skapar den egna synkraften
Vare sig den uppnås genom tekniska övervinningar
Enriktad transmission
Att kunna hantera
Maktens måttstock
Allt gällandet som leder oss bort från farozonen
Från tankeutflykten
Det är förlorad tid, det är sinneminne
L. Escanilla
19 maj /2003
Encircle
Att promenera bort och ändå befinna
sig på samma ställe
Samma plats som kontrar spiralens logik
Det är dansen som melodiöst punkterar pulsen, medsols
I en allt oändlig rörelse
Allt djupare
I mening för livet
Dess mysterium
Som besannar sinnena
Och klarnar mystiken
Av middagen som mättar lyckorusets frosseri
Även om resterna förblir rester
Kan vi göra mer än att blott njuta av välbehagen?
Det var då jag såg mig själv
i föräldrarnas lugna dans
Ja, i mina barn
L. Escanilla
10 Maj /2003
Web editor:
L. Escanilla - Main page design: R. Ugarte